Josefins etta - en blogg om att flytta hemifrån.

Hej alla fina vänner! Nu är det såhär att VeckoRevyn har fått sin alldeles egna bloggportal, och då är det ju självklart att jag flyttar dit. Så, ni hänger väl med?

http://blogg.veckorevyn.com/josefin

Bloggen kommer vara lite annorlunda. Lite mer bilder på mig och kanske lite mer lättsmält än den här, det är ju tydligen sånt som funkar nu för tiden, men det får ni helt enkelt stå ut med!

Alltså, det här är typ värsta dagen någonsin.

Jag har nyss insett att Marie (MIN Marie! Marie som jag ALLTID är med! Som jag ALLTID har så kul med! Marie som ALLTID förstår! MIN Marie) flyttar till Paris i ÖVERMORGON! Och imorgon ska jag säga HEJDÅ till henne! Va??!! Hur ska det här funka? Hur ska jag klara mig utan henne i ett halvår DRYGT?!

Jag tänker inte ens sätta en humoristisk tvist på det här inlägget för just nu är jag bara så himla deppig över att alla länder nödvändigtvis ska ligga så förbannat långt ifrån varandra. Världen suger.

Om man går in på blogg.veckorevyn.com hittar man det här:



Så, alla bloggare, snart är det dags att lämna blogg.se's tråkiga layoutlösningar, sega buggar och jobbiga publiceringsverktyg och byta bloggdomän. Ja, du också!

En unge i mitt hus har precis fyllt moppe.

Självklart tycker lillkillen att det är en bra idé att pröva sitt nya åk här på gården. Ja, den där gården jag har två fönster mot. Klockan 21.31 på kvällen. Ja, mitt i Desperate Housewives-timman.

Ungefär samtidigt bestämmer sig min granne över hallen för att flytta. När man flyttar är det bra att smälla i dörrar. Ja, speciellt i den där källardörren som är precis brevid min altandörr. Klockan 21.31 på kvällen. Ja, mitt i Desperate Housewives-timman.

Dessutom är min hallonkräm slut. Fan.

Glad påsk hörni! Min röst gav upp igår, så resten av påskafton måste jag spendera stum om jag vill kunna prata över huvud taget imorgon (och det vill jag). I år bytte vi ut de traditionella äggen och prinskorvarna mot en makalös middag på restaurang Kungsholmen. Deras hutlöst dyra sushi är så god att den nästan känns prisvärd!

Väl tillbaka i min lilla etta står en tyst TV-kväll på schemat. Nu tänkte jag muta rösten med varm nudelsoppa till kvällsmat!

Trots att min klädstång redan bågnar av överbelastning kunde jag inte låta bli att shoppa mig en långklänning när jag och kusin Anna tog en tur på stan idag. Ni ska bara se hur fin den kommer bli med ett par enkla sandaler eller Converse i sommar! Vill bara ha på mig den jämt!

Anna visade Vitamin Waters lokal vid Stureplan där man både får gratis Vitamin Wells (hur många man vill!) och ta gratis bilder i deras fotoautomat (hur många man vill!), ni måste gå dit! Med mig helst, för bilderna från fotoautomaten passar alldeles utmärkt vid min dörr.

Ikväll vankas avskedsparty för finaste Marie. Efter en alldeles för stark cappuchino imorse (från grannfiket) har jag kännt mig konstigt skakig och yr hela dagen så jag hoppas för allt i världen att det går över SNARAST så att jag kan avskeda min Marie riktigt ordentligt.

Let's do this!


Marie var världens bästa och agerade flyttgubbe hela dagen. Här är hon i full gång med att packa upp mina kläder.


Flyttkaos.


Sen var det dags för Marie att ta över kameran. Ni som inte vet hur usel Marie är på att fotografera lär märka det nu (men man kan ju inte låta bli att älska henne för det!).


Efter ett tag var det dags att packa upp i köket. Marie fotade vartenda steg.


Som till exempel när jag packade upp all mat.


Hon fick också med våra fötter på bild.


Sen kom fina Fanny och Marie knäppte ÅRETS BILD (haha jag dör, kolla våra desperat stressade blickar!) på oss skålandes flyttbubbel!

Nu ska jag bara orka resa mig från soffan, plocka ner kameran från hyllan och ladda över bilderna i datorn.

Känns lite jobbigt såhär på en onsdagseftermiddag.

Nu kanske ni tror att jag har gått och blivit ihjälklämd av någon tung flyttkartong - men så är det inte. Jag skyller hela bloggbristen på "mitt" (just nu snor jag från diverse ovetande källor) otroligt sega internet. Ni vet, sådär superlångsamt att man bara vill kasta hela datorn när Firefox (för hundraelfte gången) tappar bort exakt ALLT man gjort på Facebook för att internettäckningen (internetteckningen?) "helt plötsligt" står på noll igen.

Tele2 lovar att mitt internet ska vara hos mig på torsdag.

Men så lovade de också att mina valda tevekanaler skulle vara på plats förra veckan. Tills vidare får jag se på sport istället för Disney Channel.

Vi får se hur det blir.

Igår fick jag nycklarna till lägenheten och det kändes så himla bra. Min minililla pyttelägenhet är så fantastiskt hemtrevlig att man nästan kan tänka sig att sova där trots att det inte finns några möbler.

Nu ska det sista packas och möblerna ska skruvas isär - sen går flyttlasset mot Bergsgatan. Jag hade egentligen tänkt ägna det här inlägget åt att berätta exakt hur det känns, så att jag kan minnas det till senare. Men vet ni vad? Jag har ingen aning om hur det känns! Det känns så himla mycket olika samtidigt. Lyckligt och sorgligt. Jobbigt och roligt. Tungt men samtidigt hur självklart som helst.

Jaja. Nästa gång vi hörs sitter jag i en lägenhet och bloggar!

Nu: Jobba undan det sista inför helgen.
Snart: Lunch.
Efter det: Jag får nycklarna till lägenheten.
Sen: Jag och Fanny tar över IKEA.
Inatt: Packa.

Nu har jag ä n t l i g e n fått tummen ur och kommit igång med packningen. Eftersom det råder totalt (KATASTROFALT) flyttkaos i mitt rum får ni nöja er med utvalda detaljbilder med min charmiga mobilkamera.


När jag vecklade upp en gammal flyttkartong hittade jag det här på insidan. Kommer du ihåg, Julia? Julia, Axel och jag var nämligen världsbäst på att inreda flyttkartonger (dvs våra "hus") när vi var yngre.


Antagligen någon sorts supersmart uppfinningsmanick.


Efter att ha rotat igenom mitt rum har jag (hittills) hittat 4 så gott som fulla Alvedonpaket, en 11 bh-inlägg (ni vet de där kuddarna som sitter i bhn när man köper den och som man/jag uppenbarligen dumpar i mitt rum), 21 hårsnoddar, 7 VeckoRevyn-pennor samt en skamligt hög summa pengar.

Herre min jerre! Har nyss pratat i TJOGO minuter med en man från SATS. Nu har vi bokat in en träningsdejt och så trevlig som han var lär han väl charma av mig några hundralappar för ett gymkort på mindre än tre minuter.

Det kanske finns hopp för beach 2010 trots allt.

(RIP plånboken)

Eftersom att jag flyttar nu på lördag känner jag att det är på tiden att dra igång den här flytta hemifrån-bloggen.

Det här har hänt sen sist:

- Jag har hälsat på min lägenhet, tagit lite mått och insett att den verkligen är både pytteliten och väldigt trivsam.

- Jag har adressändrat mig till min nya, stentuffa, adress.

- Jag har insett att jag måste välja mellan att klippa/slinga om håret eller sätta igång med träningen igen de närmsta månaderna. Båda två går inte ihop. Deppigt.

- Jag har lokaliserat 14 flyttkartonger.

- Det har plåtats nya byline-bilder på jobbet och jag har ännu en gång fått bekräftat vem som är modellen i familjen (alltså inte jag).

Ehehehe.. Alltså, jag har PANIK! Om mindre än en vecka går flyttlasset och jag har inte ens börjat packa. Var börjar man? Hur mycket skräp vågar man lämna hemma? Och var tusan får man tag i flyttkartonger på så här kort varsel?